Sektionering
Volymberäkning
Mängdberäkning
Ortogonal AB är en oberoende och opartisk partner för beräkning av ytor, längder och volymer. Vi har genomgått erforderlig utbildning på AMA HUS och Anläggning samt Mät- och ersättnings-reglerna (MER07).
Vid ett mycket stort antal markjobb är ersättningen reglerad beroende på utfört arbete, det vill säga schakt, fyll, sprängning, ledningar, ytor och volymer. När vi sköter utsättningen på mark-jobb har vi oftast även huvudansvaret för mängdregleringen.
Vi gör kontinuerligt erforderliga mätningar och beräkningar åt till exempel btg-stationer, sandtag och stentäkter, bergsprängare, marksanerare, rivnings- och schakt- och anläggnings-entreprenörer med flera.
Vi utför även kontroller av mängder som andra mätkonsulter eller entreprenörer har levererat åt beställare.
Beräkning sker antingen med volym mot volym (två terrängmodeller mot varandra), eller från sektioner/profiler, så kallade normalsektioner och MBS:er, väljs oftast vid långsträckta objekt, som exempelvis vägar eller tunnlar.
Nedan kan du läsa mer om de två metoderna.
Volym mot volym
Volymer och ytor kan beräknas på två sätt, antingen som triangelmodeller, eller som rutnäts-modeller. Båda metoderna använder dock triangelmodellen som utgångsdata.
Volymer kan beräknas som differenser mellan två modeller eller ur en modell mot en valfri referenshöjd. Begränsningspolygoner kan användas för att räkna delytor.
Vid beräkning som triangelmodeller sker beräkningen som en summering av stående prismor efter att minsta gemensamma trianglar har skapats i båda modellerna.
Denna beräkningsteknik ger ett matematiskt exakt resultat.
Man bör dock tänka på att underlaget för modellerna oftast bygger på inexakta beskrivningar av verkligheten, till exempel en mätt linje är normalt en ungefärlig beskrivning av terrängens form mellan två mätta punkter.
Vid beräkning som rutnätsmodeller skapas ett rutnät med valfri täthet från triangelmodellerna, volymen beräknas sedan som stående fyrkantiga staplar. Detta ger inte ett exakt matematiskt resultat då det kan finnas triangelsidor och -hörn som man ej tar med i beräkningen, inom en fyrkant. Dessutom beräknas inte mindre delar än halva fyrkanter i ytterkant på modellerna.
Vid volymberäkning mellan modeller kan en ny modell skapas, en differensmodell som redovisar skillnaden mellan modellerna. Denna kan ses som en schakt och fyllnadsplan, och ur denna kan också differensnivåkurvor skapas.
Sektionsmetoden (Normalsektioner, MBS)
Sektionsmetoden är sedan mycket länge accepterad som redovisningsform och är enkel att kontrollera manuellt med stickprov.
Nackdelen är dock den att volymen ej beräknas helt exakt då beräkningen bygger på inter-polation mellan sektionerna. Resultatet kan dock enkelt förbättras genom att beräkningen utförs med ett tätare intervall.
Vid volymberäkning med sektionsmetoden placeras flera tvärsnitt genom det område som ska massberäknas. Dessa tvärsnitt relateras till en 3-dimensionell linje som beskrivs av en horisontell linjeberäkning (.LIN) i plan samt en profil (.PRF) i höjd. Tvärsnitten skall skära genom minst två lager, så att slutna figurer i sektionen kan skapas. Ett snitt kan i ett lager kan skapas på flera olika sätt, till exempel ur en normalsektion, som ett snitt ur en terräng-modell eller direkt ur en traditionell sektionering. Snitten kan ligga med valfria intervall. I varje tvärsnitt beräknas en area för respektive material som skall behandlas, till exempel jordschakt, bergschakt, fyllning, bärlager etc som krävs för att erhålla önskad geometrisk form. Volymen mellan 2 närliggande sektioner beräknas som sektionernas genomsnittsarea multiplicerat med avståndet i centrumlinjen mellan de båda sektionerna. (area 1 +area 2) / 2 * L. Totala volymen är lika med summan av alla delvolymer mellan beräknade sektioner.
För vissa komponenter i en massberäkning redovisas inte volymer, utan horisontella areor, till exempel bergavtäckning, asfaltsytor med mera. I detta fall redovisas det horisontella måttet för respektive yta som en horisontell längd i varje tvärsektion. Totala ytan beräknas som (längd 1 + längd 2) / 2 * L. Ingen kompensation för längdskillnader på höger och vänster sida vid radier utförs (på grund av att vi följer traditionell hantering inom branschen).
En massberäkning enligt sektionsmetoden behöver ett antal komponenter som indata, exempelvis väglinje, normalsektion etc. Samtliga ingående komponenter måste specificeras i en massbeskrivning, som sparas i en fil av typen MBS. I massbeskrivningen anges även alla samband mellan komponenterna, till exempel normalsektioners placering, sektionsintervall med mera.
ShareThis